Jag gick in i 2024 med öppna armar och ett vidvinkelperspektiv genom mina glasögon. Jag var hungrig på att ta mig an utmaningarna som 2024 skulle erbjuda, och jag visualiserade en lugnare start på året. I mitt horoskop stod det att förändringar skulle komma att ske. Men inte i min vildaste fantasi trodde jag att början på året skulle bli som en berg- och dalbana, som rusar fram i 120 km i timmen, och att det skulle kännas som att befinna sig i en skräckfilm blandat med det bubblande skrattet jag får när jag åker en berg- och dalbana. Jag är trött på alla 'Nytt år, nya möjligheter'-inlägg på sociala medier. Istället känner jag mer av 'Nytt år, släng dig i väggen!' eller 'Nytt år, och en chock av allt, precis allt, jag inte förväntat mig.' Inte bara för att jag legat i sängen med influensa har början av året varit en blandning av sorg och oro som avlöser varandra. Men en sak som jag lärt mig är att det inte finns plats för några suddiga gränser i mitt liv. Verkligheten slog mig rakt i ansiktet, och det är många som inte är lika ärliga, raka och tydliga.Det är skillnad på ego och att sätta sig själv i första rummet för att må bra. Det kan låta hårt, men jag har bestämt mig för att jag inte längre kan flytta på mina gränser för att göra andra glada eller nöjda. Som jag sa i min terapisession förra veckan, även om det har varit en tuff och jobbig start på året och jag har tvivlat mycket på mig själv, så är läxan från januari till februari att lyssna på vad andra har att säga, men inte ta åt mig av allas åsikter och kommentarer. Jag kan inte vara tillgänglig för alla hela tiden, och om någon blir sur får de bli det. Jag kommer inte att flytta på mina gränser för att göra någon annan nöjd. Jag väljer att tro på mig själv och låter ingen annan intala mig något annat.Genom allt detta har jag fått en tydligare förståelse för att det viktigaste i mitt hem är att jag ska må bra och kunna ladda mina batterier utan att någon annans åsikter eller energier följer med mig hem. När vindarna blåser är det hemma som är min trygghet, och det är kanske optimisten inom mig som ändå känner ljuset och att stegen blir lättare för varje dag som går. 2024 kan bara bli bättre.