Kanske undrar ni om jag är trött på att det alltid är något kvar att göra i huset? Svaret är: inte just nu. Till viss del känner jag mig klar, och jag har slutat stressa över småsaker som behöver fixas. Att jag aldrig kommer vara helt nöjd är en del av min personlighet. Jag har ADHD, vilket gör att jag ibland hoppar mellan projekt utan att slutföra det ena innan jag börjar på nästa. Det är en del av den jag är. Men istället för att se det som ett problem försöker jag acceptera att allt inte behöver vara perfekt – och det är okej. Jag har till och med lovat mig själv att inte starta nya projekt innan jag slutfört ett av de pågående. Kommer jag att hålla det löftet? Antagligen inte. Men jag får saker gjorda, även om det kanske bara blir klart till 98%. De sista 2%? De blir klara förr eller senare – kanske om ett år, kanske imorgon. Jag har också insett att det är okej att saker ibland blir fel. Då gör jag om det och lär mig på vägen. Ett löfte som jag faktiskt vet att jag kan hålla är att mitt hem alltid kommer vara under förändring. Om det inte är inomhus, så är det utomhus. Och det är precis så jag vill ha det. Jag försöker också påminna mig själv om att inte jämföra mig med andra. Mitt hem speglar mig, och det är en plats där jag får ändra, göra om och skapa så mycket jag orkar och vill – utan att stressa över perfektion. För det är inte slutresultatet som räknas, utan resan dit.